Vittnesbörd för Församlingen Band 1 kapitel 3. 25.     Från sida 25 i den engelska utgåva.tillbaka

Förtvivlade känslor

Jag var mycket känslig. Jag var rädd att skada någon levande varelse. När jag såg att djur blev illa behandlade värkte mitt hjärta för deras skull. Kanske väcktes mitt medlidande med dem som led lättare eftersom jag själv hade varit offer för tanklös grymhet, som lett till den skada som hade förmörkat min barndom. Men när den tanken behärskade mitt sinne, att Gud skulle finna nöje i att tortera sina skapade varelser, som var formade till hans avbilder, tycktes en mur av mörker skilja mig från honom. När jag tänkte på att universums Skapare skulle vilja störta de onda ner i helvetet för att de skulle brinna där i en ändlös evighet, greps jag av fruktan och misströstade om att en så grym och tyrannisk varelse någonsin skulle nedlåta sig till att frälsa mig från syndens fördömelse.

Fel sättning:
- måste ändras till:
namn och/eller e-mail:

Ändring efter värdering.