För varje gåva och varje offer borde man ange ett lämpligt syfte för givaren. Syftet ska inte vara att stödja någon i hans sysslolöshet, inte för att bli sedd av människor eller för att göra sig ett fint namn, utan för att förhärliga Gud genom att främja hans verk. En del ger stora gåvor till Guds verk medan deras broder som är fattig kan lida i deras närhet utan att de gör något för att hjälpa honom. Små vänliga handlingar som i all tysthet gjorts för deras broder skulle binda dem samman och bli uppmärksammade i himlen. Jag såg att de rika borde justera sina priser och löner till fördel för de hemlösa och änkorna och de fattiga som är värdiga, ibland dem. Men det sker alltför ofta att de rika utnyttjar de fattiga, drar varje fördel de kan och kräver sista öret för varje förmån. Allt detta står nedskrivet i himlen. ”Jag känner dina gärningar.”