Jag blev visad tillbaka och såg att vid varje viktigt steg, vid varje beslut som fattats eller framsteg som gjorts av Guds folk, har några stått upp för att driva saker och ting till ytterligheter och för att agera på ett överdrivet sätt. Detta har framkallat avsky hos icke-troende, bedrövat Guds folk och gett Guds verk dåligt rykte. Det folk som Gud leder framåt i dessa sista dagar, kommer att besväras av just sådana saker. Men mycket ont kommer att undvikas om Kristi tjänare är överens, (213) eniga i sina handlingsplaner och enade i sina ansträngningar. Om de står tillsammans, stöttar varandra och troget förebrår och tillrättavisar dem som gör fel, kommer de snart att få det att upphöra. Men Satan har i mycket hög grad styrt dessa ärenden. Församlingsmedlemmar och även predikanter har sympatiserat med missnöjda personer som har tillrättavisats för sina fel, och detta har resulterat i motstridiga känslor. Den som har vågat fullgöra sin obehagliga plikt genom att troget bemöta misstag och fel, blir bedrövad och sårad över att han inte får helhjärtad sympati från sina predikantbröder. Han tappar modet när det gäller att fullgöra dessa smärtsamma plikter, lägger av sig sitt kors och håller inne med det skarpa vittnesbördet. Hans själ omges av mörker och församlingen lider på grund av att den saknar just det vittnesbörd som Gud hade tänkt skulle vara levande bland hans folk. Satans mål har uppnåtts när det trofasta vittnesbördet undertrycks. De som är så snabba att sympatisera med dem som handlar fel, betraktar det som en dygd. Men de inser inte att de utövar ett splittrande inflytande och att de själva hjälper till att genomföra Satans planer.