Tiden har kommit när de som valt Herren för nuet och framtiden måste förlita sig helt på honom. Alla som säger sig frukta Gud måste skaffa sig en egen erfarenhet. Ängeln som antecknar gör noggranna noteringar om Guds folks ord och handlingar. Änglar bevakar karaktärens utveckling och bedömer dess moraliska styrka. De som bekänner sig tro på sanningen borde själva leva rättfärdigt och använda hela sitt inflytande för att upplysa och vinna andra till sanningen. Deras ord och handlingar är den kanal genom vilken sanningens och helighetens rena principer förmedlas till världen. De är jordens salt och dess ljus. Jag såg att när vi lyfter blicken mot himmelen kommer vi att se ljus och frid, men om vi ser till världen kommer vi att finna att varje skydd snart måste tas ifrån oss och allt gott snart försvinna. Det finns ingen hjälp för oss utom hos Gud. I detta förvirrade tillstånd på jorden kan vi vara samlade, starka eller trygga bara genom styrkan i en levande tro. Vi kan inte heller ha frid utom då vi vilar i Gud och väntar på hans frälsning. Större ljus lyser över oss än det gjorde över våra fäder. Vi kan inte accepteras eller bli ärade av Gud genom att tjäna på samma sätt, eller att göra samma arbete som våra förfäder gjorde. För att vi ska accepteras och välsignas av Gud som de blev, måste vi ta efter deras trohet och nit – ta vara på vårt ljus som de tog vara på sitt – och göra som de skulle ha gjort om de levt på vår tid. Vi måste vandra i det ljus som lyser över oss, annars kommer det ljuset att bli mörker. Gud begär av oss att vi (263) ska visa för världen, genom vår karaktär och våra gärningar, det mått av enighetens och gemenskapens anda som står i proportion till de heliga sanningar vi bekänner och till andan i de profetior som går i fullbordan i dessa yttersta dagar. Den sanning som vi förstått och det ljus som har lyst över själen, kommer att döma och fördöma oss, om vi vänder oss bort och vägrar att låta oss ledas av dem.