Profeten och dessa fäder betraktade inte landets folk som tillbedjare av den sanne Guden och trots att de påstod sig vara vänner och ville hjälpa dem, vågade de inte förena sig med dem i något som hade med tillbedjan av honom att göra. När de begav sig till Jerusalem för att bygga Guds tempel och återupprätta tillbedjan av honom, ville de inte be kungen att hjälpa dem på vägen, utan sökte Herrens hjälp genom fasta och bön. De trodde att Gud skulle försvara sina tjänare och ge dem framgång i deras ansträngningar att tjäna honom. Han som skapat allting behöver inte hjälp från sina fiender för att upprätta tillbedjan av sig själv. Han ber inte om offer från ondskan. Inte heller tar han emot gåvor från dem som har andra gudar framför Herren.