Luthers bön blev hörd. Han återfick mod och tro när han mötte sina fiender. Ödmjuk som ett lamm stod han omgiven av jordens stora män, som likt glupska vargar fäste sina ögon på honom, i hopp om att kunna skrämma honom med sin makt och storhet. Men han hade gripit tag i Guds kraft och fruktade inte. Hans ord framfördes med en sådan auktoritet och kraft att hans fiender inte kunde göra något mot honom. Gud talade genom Luther och han hade samlat kejsare och män som betraktades som visa, så att han offentligt skulle kunna göra deras visdom om intet, och de alla skulle kunna se den svaga människans styrka och fasthet, när hon stöder sig på Gud, hennes eviga Klippa.