Det finns en grupp unga damer i vår tid som är onyttiga varelser, som bara kan andas, äta, klä sig, konversera och prata strunt, medan de håller ett broderi eller en virkning i sina händer. Det är få ungdomar som visar verkligt gott omdöme och vanligt sunt förnuft. De lever ett fjärilsliv utan något särskilt mål i sikte. När denna grupp världsliga kamrater träffas hör man nästan inget annat än några fåniga kommentarer (395) om kläder eller något trams, och så skrattar de åt sina egna kommentarer som de tycker är mycket kvicka. Detta sker ofta i äldre personers närvaro, som inte kan bli annat än ledsna över en sådan brist på respekt för äldre. Dessa ungdomar verkar ha tappat all känsla för anständighet och god ton. Ändå får deras uppfostran dem att tro att det är höjden av finess.