Barn borde känna att de står i skuld till sina föräldrar, som har vakat över dem när de var små och skött dem när de varit sjuka. De borde inse att deras föräldrar ofta varit oroliga för deras skull. Speciellt har samvetsgranna, (396) troende föräldrar haft det djupaste intresse för att deras barn skulle välja rätt inriktning. När de har sett brister hos sina barn har varit ledsna. Om de barn som fick dessa hjärtan att värka, kunde inse konsekvenserna av sitt agerande skulle de säkert vekna. Om de kunde se sin mors tårar och höra hennes böner till Gud för dem, om de kunde lyssna till hennes återhållna och förkrossade suckar, skulle deras hjärtan röras och de skulle snabbt erkänna sina fel och be om förlåtelse. Det finns ett arbete som behöver göras för både unga och äldre. Föräldrar borde lära sig att bättre utföra sin plikt mot sina barn. En del föräldrar förstår inte sina barn och känner dem inte riktigt. Det är ofta stor distans mellan föräldrar och barn. Om föräldrar ville sätta sig in i sina barns känslor bättre och få dem att öppna sina hjärtan, skulle det göra dem gott.