Föräldrar borde fördubbla sina ansträngningar när det gäller deras barns frälsning. De borde troget undervisa dem och inte låta dem skaffa sig sin utbildning bäst (400) de kan. De unga borde inte tillåtas att lära gott och ont utan åtskillnad, i tro att det goda någon gång i framtiden ska få överhanden och det onda förlora sitt inflytande. Det onda kommer att växa fortare än det goda. Det är möjligt att det onda som de har lärt, kan bli utraderat efter många år, men vem vill chansa på det? Tiden är kort. Det är lättare och mycket tryggare att så ren och god säd i dina barns hjärtan än att rycka upp ogräset efteråt. Det är föräldrars plikt att vara vaksamma så att inte omgivningens inflytande har en skadlig inverkan på deras barn. Det är deras plikt att välja barnens kamrater åt dem, och att inte låta dem välja själva. Vem kommer att utföra denna uppgift om inte föräldrarna gör det? Kan andra ha det intresse för era barn, som ni själva borde ha? Kan de ha denna ständiga omsorg och djupa kärlek som föräldrar har?