Under tre månader hade jag varit så sjuk i hals och lungor att jag bara hade kunnat tala lite grann, med låg och hes röst. Vid detta tillfälle reste jag mig upp under mötet och började tala viskande. Jag fortsatte så i cirka fem minuter. Då försvann värken och svullnaden i min strupe och i mina lungor. Min röst blev klar och stark och jag talade fullständigt ledigt och frimodigt i nästan två timmar. När mitt budskap var avslutat försvann min röst tills jag åter stod inför människorna, och samma märkliga tillfrisknande upprepades. Jag kände en ständig förvissning om att jag gjorde Guds vilja och jag såg tydliga resultat av mina ansträngningar.