Jag fruktade att Gud för alltid hade tagit sin ynnest ifrån mig. När jag tänkte på det ljus som tidigare varit en välsignelse för min själ tycktes det dubbelt så dyrbart, i kontrast till det mörker som nu omgav mig. Möten hölls i min fars hus men jag var så bekymrad att jag inte var med på dem under en tid. Min börda blev allt tyngre tills min själsångest tycktes större än jag orkade bära.