Den pastorsfru som inte är hängiven mot Gud är inte till någon hjälp för sin make. Medan han talar om hur nödvändigt det är att bära sitt kors och understryker vikten av självförnekelse, motsäger hans hustrus exempel ofta hans förkunnelse, och förstör dess kraft. På det sättet blir hon ett stort hinder och leder ofta sin man bort från hans plikt och från Gud. Hon inser inte vilken synd hon begår. I stället för att försöka vara till nytta, genom att med sann kärlek till människor försöka hjälpa dem som behöver hjälp, drar hon sig undan uppgiften och föredrar ett onyttigt liv. Hon behärskas inte av kraften från Kristi kärlek och av osjälviska, heliga principer. Hon väljer inte att göra Guds vilja och vara en medarbetare till sin man, till änglar och till Gud. När pastorns hustru följer med sin man i hans tjänst för att rädda själar, begår hon en stor synd om hon hindrar honom i hans arbete genom att ge uttryck för missnöje. Men istället för att av hela sitt hjärta delta i hans arbete och söka varje tillfälle att förena sitt intresse och sina ansträngningar med hans, försöker hon ofta göra det lättare och behagligare för sig själv. Ifall omständigheterna inte är så behagliga som hon skulle önska (vilket de inte alltid kommer att vara), borde hon inte hänge sig åt hemlängtan eller plåga sin man genom att inte vara glad eller genom att klaga. Hon kan då genom sitt missnöje göra hans uppgift svårare, och kanske dra honom från den plats där han skulle kunna göra nytta. Hon borde inte avleda sin mans intresse från det själavinnande arbetet, för att sympatisera med hennes svårigheter och tillfredsställa hennes nyckfulla och (451) missnöjda känslor. Om hon ville glömma sig själv och arbeta för att hjälpa andra, tala och be med stackars människor och bete sig som om deras frälsning var viktigare än något annat, skulle hon inte ha tid att längta hem. Hon skulle dag efter dag känna en djup tillfredsställelse, som lön för sitt osjälviska arbete. Jag kan inte kalla det uppoffring, för somliga av våra pastorers hustrur vet inte ens vad det vill säga att uppoffra sig eller att lida för sanningens sak.