Kärlek till världen skiljer människor från Gud. ”Om någon älskar världen, så finns inte Faderns kärlek i honom.” Det är omöjligt att urskilja sanningen medan världen äger deras kärlek. Världen kommer emellan dem och Gud, grumlar synen och bedövar känslorna så att det är omöjligt för dem att urskilja heliga (531) ting. Gud kallar på sådana människor: ”Rena era händer, ni syndare, och gör era hjärtan rena, ni tvehågsna. Känn ert elände och sörj och gråt. Låt ert skratt vändas i sorg, och er glädje i bedrövelse.” De som har fläckat sina händer med världens orenhet måste rena sig själva från dess fläckar. De som tror att de kan tjäna världen och ändå älska Gud, är tvehågsna. Men de kan inte tjäna både Gud och mammon. De är människor med två olika sinnelag, som älskar världen och förlorar all känsla för sin plikt mot Gud. Ändå påstår de sig vara Kristi efterföljare. De är varken det ena eller det andra. De kommer att förlora båda världarna, om de inte tvättar sina händer och renar sina hjärtan genom att lyda sanningens rena principer. ”Den som säger sig förbli i honom är också skyldig att vandra så som han vandrade.” ”I detta har kärleken blivit fullkomnad hos oss, så att vi har frimodighet på domens dag, för såsom han är, så är också vi i denna världen.” ”Genom dem har han gett oss sina mycket stora och dyrbara löften, så att ni genom dem blir delaktiga av gudomlig natur, efter att ha flytt undan det fördärv som på grund av begäret finns i världen.”