Somliga ger efter för en vällustig aptit, som för krig mot själen och är ett ständigt hinder för deras andliga utveckling. De har alltid dåligt samvete och om någon säger sanningen rakt ut är de redo att bli kränkta. De fördömer sig själva och utgår från att man avsiktligt valt samtalsämnen som berör dem. De känner sig ledsna och sårade och drar sig undan från de heligas sammankomster. De undviker att samlas med andra, för då får de inte så dåligt samvete. De tappar snart intresset för mötena och sin kärlek till sanningen. Om de inte ändrar sig fullständigt kommer de att gå tillbaka och ta sin plats i den upproriska skara som står under Satans svarta baner. Om dessa människor ville korsfästa köttsliga lustar som för krig mot själen skulle de komma ur skottlinjen, där sanningens pilar går förbi dem utan att skada dem. Men så länge de ger efter för en vällustig aptit och på så sätt värnar om sina avgudar, gör de sig själva till måltavla för sanningens pilar, och om sanningen förkunnas överhuvudtaget måste de bli sårade. Somliga tror att de inte kan bättra sig och att de skulle offra hälsan om de skulle sluta använda te, tobak och kött. Det är Satans idéer. Det är dessa skadliga stimulantia (549) som förvisso undergräver hälsan och förbereder kroppen för akut sjukdom genom att skada naturens fina mekanism och bryta ner dess försvar mot sjukdom och för tidigt åldrande.