Vi har fått uppmaningen att vare sig vi äter, dricker eller vadhelst vi gör, skall vi göra det till Guds ära. Hur många har samvetsgrant handlat utifrån rätta principer i stället för impulser och ordagrant varit lydiga denna uppmaning? Hur många av ungdomarna i . . . har gjort Gud till sin trygghet och ivrigt sökt att få veta Guds vilja för att kunna praktisera den? Det är många som är Kristi tjänare till namnet men inte är det i praktiken. Där kristna principer får härska är faran liten att begå stora fel, ty själviskhet, som alltid förblindar och bedrar, är underkuvad. Den allvarliga längtan att göra gott mot andra blir så framträdande att det själviska glöms bort. Att ha fasta kristna principer är en oskattbar rikedom. Det är det renaste, högsta och det mest upphöjda inflytande som människor kan äga. De har en förankring. Varje handling är väl genomtänkt, så att dess inflytande inte skadar eller leder bort från Kristus. Den ständiga frågan är: Herre, hur skall jag bäst tjäna Dig, och förhärliga Ditt namn på jorden? Hur skall jag styra mitt liv så att Ditt namn blir prisat på jorden? Hur kan jag leda andra att älska, tjäna och ära Dig? Låt mig endast längta efter att göra Din vilja. Låt därför min Återlösares ord och föredöme vara ljuset och kraften i mitt hjärta. Så länge jag följer och litar på Honom, kommer Han inte att lämna mig att förgås. Han kommer att bli min glädjes krona.