Du måste ha större mod, mer iver och anstränga dig mer i ditt arbete, annars måste du göra klart för dig att du inte har tagit ditt kall på allvar. En förkunnare som är lätt att göra modlös, är till skada för den sak, som han vill arbeta för. Han gör orätt mot sig själv. Alla som bekänner sig vara Kristi förkunnare bör lära sig (152) vishet genom att studera berättelsen om mannen från Nasaret och likaså Martin Luthers historia och andra reformatorers liv. Deras mödosamma arbete var svårt, men de uthärdade hårda villkor som trofasta soldater för Kristi kors. Du borde inte undvika ansvar. Du borde anspråkslöst visa dig villig att ta emot råd och få undervisning. Sedan du har fått råd från den vise, den kloke, finns det alltid en Rådgivare, vilkens vishet aldrig tar fel. Försumma inte att lägga fram din sak för Honom. Be enträget om Hans vägledning. Han har lovat, att om du saknar vishet och ber Honom om detta, kommer Han att ge generöst och utan förebråelser. Det heliga, högtidliga arbete som vi är engagerade i, kräver helhjärtade, grundligt omvända män, vilkas liv är sammanvävda med Kristi liv. De drar saft och näring från den levande vinstocken och tillväxer i Herren. Även om de inser uppdragets storhet och frestas utbrista: ”Vem räcker till för det här uppdraget?”, kommer de ändå inte att dra sig undan slit och möda, utan kommer att arbeta allvarligt och osjälviskt på att frälsa själar. Om underherdarna är trofasta i alla sina plikter, kommer de att gå in i sin Herres glädje och ha den tillfredsställelsen att se själar frälsta som blivit frälsta i himlen på grund av deras trogna ansträngningar.