Din uppfostran har varit beklagansvärd. Den har inte varit fördelaktig för din nuvarande religiösa förståelse. Du har fått glömma bort nästan allt och lära dig på nytt. Du har ett häftigt temperament, som bedrövar dina vänner och de heliga änglarna och sårar din egen själ. Detta står helt i motsats till sanningens och sann helighets ande. Du måste lära dig att vårda måttlighet i ditt tal. Självet måste underkuvas och hållas nere. En kristen vill inte eftersträva gnabb och stridigheter ens mot den mest gudlöse och icke-troende. Hur fel är det inte att ge efter för denna ande hos dem som tror på sanningen och som söker efter frid, kärlek och harmoni! Paulus säger: ”Håll frid med varandra!” (1 Tess. 5:13) Denna stridslystnad står i motsats till alla himlens principer. I Kristi bergspredikan (164) säger Han: ”Saliga är de som skapar frid, de skall kallas Guds barn.” ”Saliga är de ödmjuka, ty de skall ärva jorden.” (Matt. 5:9, 5) Du kommer att få problem vart du än går, om du inte lär dig den läxa som Gud vill att du skall lära dig. Du bör vara mindre självsäker och påstridig med din egen åsikt och du bör ha en elevs vilja att lära. ”Bättre en tålmodig man än en hjälte, bättre styra sitt sinne än inta en stad.” (Ordspr. 16:32) ”Den som är långmodig har gott förstånd, den som är otålig går långt i dårskap.” (Ordspr. 14:29) Jakob säger: ”En man skall vara snar att höra och sen att tala och sen till vrede. Ty en mans vrede åstadkommer inte det som är rätt inför Gud.” (Jak. 1:19- 20)