Kristus hade talat om för dem långt tidigare att detta skulle komma att äga rum, men de förstod Honom inte. Hans lidande var en ohygglig upplevelse för Hans lärjungar och därför behövde de ha vakat i bön. Deras tro behövde ytterligare ha stärkts genom en osynlig kraft när de skulle uppleva mörkrets makters triumf. Vi kan endast ha en svag aning om den obeskrivliga ångest som Guds Son upplevde i Getsemane, när Han kände Sig skild från Sin Fader på grund av mänsklighetens synder som Han bar. Han blev gjord till synd för det fallna människosläktet. Förnimmelsen av att Hans Faders kärlek var skymd för Honom frampressade från Hans av ångest pinade sinne följande ord: "Min själ är djupt bedrövad ända till döds... Om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig." Därpå tillägger Han med fullkomlig underkastelse för Sin Faders vilja: "Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!" (Matt. 26: 38, 39.)