När ni hade sådana bevis för att Gud i nåd väntade på Sitt folk, att barmhärtighetens röst inbjöd syndare och avfälliga till Kristi kors, varför förenade ni er då inte med dem som kände en börda för detta arbete? Varför kom ni inte fram för att hjälpa Herren? En del av er verkade vara känslokalla, förvånade och häpna och var inte beredda att helt och fullt delta i arbetet. Många samtyckte till det, men de hade inte sina hjärtan i det. Detta var ett stort bevis på församlingens ljumma tillstånd.