Er världslighet gör er inte benägna att helt öppna era hjärtans dörrar, då Jesus klappar på dem för att söka komma in. Härlighetens Herre, som har återlöst er med Sitt eget blod, väntade vid era dörrar på att få tillträde, men ni öppnade dem inte på vid gavel för att hälsa Honom välkommen. Några öppnade dörren litet grand och tillät en aning ljus från Hans närvaro att komma in, men hälsade inte den himmelske besökaren välkommen. Det fanns inte plats för Jesus. Den plats, som borde ha varit reserverad för Honom, var upptagen av andra saker. Jesus bad er enträget: ”Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.” (Upp. 3:20) Ni hade en uppgift att utföra genom att öppna dörren. Under en viss tid hade ni lust att lyssna och (217) öppna dörren, men också denna lust avtog och ni misslyckades med att säkerställa gemenskapen med den himmelske gäst, som det var er förmån att ha. Det var emellertid några, som öppnade dörren och av hjärtat välkomnade sin Frälsare.