Orsaken till att det kristna livet är så svårt för många är att de har ett splittrat hjärta. De är kluvna, vilket gör dem otrygga på alla deras vägar. Om de vore riktigt genomsyrade av kristen entusiasm, vilket alltid blir följden av att man helgar sig till Gud, i stället för det sorgsna ropet, ”Jag arme, jag arme”, (Jes. 24:16) bör själens språk vara: ”Jag vill låta er veta vad han har gjort för min själ.” (Psalm 66:16) Även om du är frälst, vilket är mycket tveksamt, med den livsstil du har, hur begränsat kommer inte det goda du gjort att vara? Inte en själ kommer att bli frälst genom din hjälp. Kommer Mästaren att säga till dig: (235) ”Bra, du gode och trogne tjänare”? Vad har du uträttat på ett trofast sätt? Hårt arbete i det här livets affärer och bekymmer. Skall detta föra de barmhärtiga orden från Kristi läppar: ”Bra, du gode och trogne tjänare"?