Kära bror och syster G: Jag har en tid tänkt skriva till er. När det ljus som Herren har gett mig tydligt kom till mig, pressade sig några saker kraftigt in i mitt sinne medan jag stod inför församlingen i ___. Jag hade hoppats att du skulle komma till ett annat möte och att det arbete som hade påbörjats där kunde ha fortsatt. Men jag ser med sorg att när våra bröder deltar i ett konferensmöte, känner de som regel inte vikten av att först förbereda sig för mötet. I stället för att helga sig åt Gud innan de kommer, väntar de tills de kommer till mötet för att få arbetet utfört åt dem där. De för med sig något hem och de saker som de har lämnat bakom sig anses vara mycket värdefullare och viktigare än att förbereda hjärtat för Hans ankomst. Därför går nästan alla därifrån utan att ha det bättre än när de kom. Dessa möten är förenade med stora utgifter och om de som kommer inte har fått något i utbyte, är det en förlust för dem och detta gör arbetet ovanligt hårt för dem som märker att arbetets börda vilar på dem. Vårt folk lämnade detta konferensmöte alltför tidigt. Vi kunde ha sett ett mer speciellt arbete utföras av Gud, om alla hade stannat och engagerat sig i arbetet.