Hjärtats och livets helgelse är det enda som är acceptabelt för Gud. Ängeln sade, då han pekade på de tjänare som inte gör det rätta: ”Gör era händer rena, ni syndare, och rena era hjärtan, ni tvehågsna!” (Jak. 4:8) ”… rena er, ni som bär HERRENS kärl.” (Jes. 52:11) Gud kräver att själen skall vara ren och att hon skall vara sann i sitt inte genom att hela människan förnyas till sitt sinne genom den Helige Andes påverkan. Inte alla predikanter är trogna i Guds verk. Alla har inte hela sitt hjärta med i detta. De handlar lika likgiltigt som om de hade tusentals år på sig till att arbeta för själar. De håller sig borta från svåra uppgifter och ansvar, bekymmer och försakelser. Självförnekelse, lidande och trötthet är inte behagligt eller bekvämt. Somliga tänker på hur de kan befria sig själva från tungt arbete. De tänker på sin egen bekvämlighet och hur de skall kunna tillfredsställa sig själva, sina hustrur och sina barn. Det arbete som de har att sköta har de nästan förlorat ur sikte.