Det tillvägagångssätt som maken, barnens far, visade, förtjänar den strängaste kritik. Hans hustru led brist på hälsosam och närande mat. Hon hade inte tillräckligt med mat och kläder för att göra det bekvämt för sig. Hon har burit en börda som har varit plågsam att bära. Han blev till Gud, till samvete och vilja för henne. Det finns personer som vill göra uppror mot denna påtvungna auktoritet. De vill inte underkasta sig en sådan övervakning. De blir trötta av denna press och sätter sig upp emot den. Men så var det inte i det här fallet. Hon har stått ut med att han har varit hennes samvete och försökt att känna det som om det var det bästa. En kränkt natur kan emellertid inte så lätt undertryckas. Hennes krav var allvarliga. Naturens krav på mer näring ledde henne till att be mer enträget, men utan effekt. Hennes önskningar var få, men det togs ingen hänsyn till dem. Två barn har offrats för hans blinda oriktiga uppfattning och okunniga trångsynthet. Skulle intelligenta människor behandla stumma djur så som han har behandlat sin hustru när det gäller mat, skulle samhället ta saken i egna händer och ställa dem inför rätta.