Den här världen är inte den kristnes himmel. Den är bara en plats där man görs lämplig för himlen. Den är scenen för vår livskamp, våra konflikter och sorger, och det är viktigt att vi alla har ett fast grepp om den värld som är bättre, där det kommer att finnas frid, glädje och lycka, som skall njutas för alltid, när krigen är över. Jag såg att ni båda löper större risk att lida skeppsbrott i tron om ni var tillsammans, därför att ni då skulle se saker och ting i ett felaktigt ljus. Ni har båda ett stort arbete att utföra för er själva, men ni riskerar att göra era ögon blinda för varandras fel. Syster P borde vara uppmärksam på att inte väcka sin makes stridslystnad, genom att med avsikt att bli förstådd, berätta för honom om de anledningar hon tycker sig ha till att känna sig missnöjd. Han ser saker och ting i ett starkt ljus och känner djupt för sådant som inte är värt att bry sig om. Hon måste lära sig detta och förstå att det är i klokt att inget säga. Hon behöver lära sig uthållighet. Det är mycket lättare att få en sak att fastna i huvudet än att få den ut ur sitt sinne när den har slagit rot. Det är lättare att uppehålla sig vid ett förmodat fel än att återställa en god relation eller att kontrollera sina känslor när de nu har väckts.