Jag blev visad, att du var en oslipad sten från stenbrottet, som behövde mycket tillhuggning, avpassning och polering, innan den kunde fylla en plats i den himmelska byggnaden. Något av detta arbete har blivit utfört för dig, men, o, det finns fortfarande mycket arbete som måste göras! Du har varit mycket olycklig. Du har upplevt livets råa sida. Du har inte upplevt mycket lycka, men det var du som stod i ditt eget ljus och utestängde dig själv från det goda. I din ungdom uppmuntrade du en anda av missnöjdhet. Du ville inte låta dig styras. Du valde din egen väg, oavsett andras bedömning och råd. Du ville inte underkasta dig din styvfar, eftersom du ville följa din egen väg. Han förstod inte vilket sätt som var bäst att leda dig på och du var fast besluten att inte respektera hans auktoritet. Så fort han talade till dig, intog du försvarsställning. Din stridslystnad var stor och du ville slå allt och alla som korsade dina planer. Även när förslag gavs dig om ett bättre tillvägagångssätt i dina planer och ditt arbete, ville du omedelbart fly. Du trodde du blev kritiserad, trodde att du blev klandrad och grämde dig över dem som var dina verkliga vänner. Din inbillning var sjuklig. Du trodde att alla var emot dig och att du hade ett utomordentligt hårt öde. Det har varit hårt, men det är vad du själv har gjort det till. Ditt uppförande mot din styvfar var olämpligt. Han förtjänade inte den behandling av dig som han fick. Han hade fel (423) och hade begått felsteg, men när du var vaken för att se dessa i dåligt ljus, såg du inte dina egna fel. Genom Guds försyn var din hustru lamslagen av sjukdomar. Hon var en högmodig kvinna, men hon ångrade sina synder och hennes ånger godtogs av Gud.