Äldste Fuller har hört det offentligt framförda vittnesbördet om att Guds bekännande folk inte var helt heligt, utan att en del var moraliskt fördärvade. Gud försökte att upphöja dem, men de vägrade att komma upp till en hög handlings nivå. De fördärvade djuriska lidelserna behärskade dem och deras moraliska och intellektuella krafter blev dominerade och gjordes till deras tjänare. De, som inte styr sina djuriska lidelser kan inte förstå försoningen eller rätt värdesätta själen. Frälsningen upplevs inte och förstås inte. Tillfredsställandet av deras djuriska lidelser är deras högsta mål. Gud kommer inte att acceptera något annat än renhet och helighet. En fläck, en skrynkla, en brist i karaktären kommer att utestänga dem från himlen för evigt, från all dess härlighet och rikedomar.