Syster U: Jag känner i viss mån till ditt speciella temperament, din nervositet, din försiktighet, dina farhågor och din brist på tillit och hopp. Jag känner med dig i dina mentala lidanden, eftersom du inte kan se allt om vår ställning och vår tro så klart som du skulle önska. Vi vet att du är strängt samvetsgrann och tvivlar inte på att om du kunde få höra alla punkter i sanningen för vår tid och överväga bevisen för dig själv, skulle du bli etablerad, stärkt och bestämd, så att motstånd eller tillrättavisning inte skulle flytta dig från den säkra grunden. Eftersom du inte har haft det privilegium som många andra har haft genom att delta i möten och själva erfara de vittnesbörd som följer med den förkunnelse av sanningen för vår tid, som vi håller helig, är vi desto mer bekymrade för dig. Våra hjärtan sträcker sig mot dig och vår kärlek till dig är uppriktig och innerlig. Vi är rädda för att du i dessa de sista dagarnas faror kan lida skeppsbrott. Bli inte bedrövad över att jag skriver så. Du kan inte på samma sätt som jag vara fullt medveten om Satans knep och listighet. Hans bedrägerier är många. Hans snaror är omsorgsfullt och slugt förberedda för att snärja den oförsiktige och intet anande. Vi vill att du skall undgå hans list. Vi vill att du skall vara helt och hållet på Herrens sida, och älska, vänta och med djupt allvar längta efter vår Frälsares återkomst på himmelens skyar.