Vid människans skapelse avsåg Herren att hon skulle vara aktiv och duglig. Trots detta lever många i den här världen som oanvändbara maskiner, som om de knappt existerade. De lyser inte upp någons väg. De är inte till välsignelse för någon. Deras liv är enbart en börda för andra. När det gäller deras inflytande till det rätta, är de enbart riktiga nollor. Däremot talar de med tyngd för den felaktiga sidan. Rannsaka noggrant sådana personers liv och det går knappt att finna en enda god gärning. När de dör, dör också deras eftermäle. Deras namn blir snart bortglömt, eftersom de inte kan leva vidare genom sann godhet och rättskaffens handlingar, inte ens i sina vänners kärlek. Hos sådana personer har livet varit ett misstag. De har inte varit trofasta förvaltare. De har glömt att deras Skapare ställer krav på dem och att Han har avsett att de skall vara aktiva när det gäller att göra gott och vara till välsignelse för andra genom sitt inflytande. Själviska intressen attraherar sinnet och leder dem till att glömma Gud och sin Skapares avsikter.