Den som, så långt som möjligt, engagerar sig i att göra andra gott och i praktisk handling visar sitt intresse för dem, lindrar inte bara det mänskliga livets ondska genom att bära deras bördor, utan bidrar samtidigt i hög grad till sin egen själs och kropps hälsa. Goda gärningar är ett arbete som gynnar både givare och mottagare. Om ni glömmer bort självet i er iver för andra, vinner ni seger över era svagheter. Den tillfredsställelse ni märker genom att göra gott kommer att hjälpa er mycket när det gäller att återfå fantasins sunda ton. Nöjet i att göra gott ger sinnet nytt liv och vibrerar genom hela kroppen. Medan ansiktena på människor som gör gott är upplysta av vänlighet och deras ansiktsuttryck visar sinnets moraliska upphöjdhet, är de själviska, giriga människornas ansikten nedslagna och förmörkade. Deras moraliska brister ses i deras ansiktsuttryck. Själviskhet och egenkärlek sätter sin egen stämpel på människans yttre. De människor som drivs av sann osjälvisk välgörenhet får del av gudomlig natur och har undgått det fördärv som finns i världen genom begäret. Medan de som är egenkära och giriga har värnat om sin egenkärlek tills den har fått deras medmänskliga förståelse att försvinna och deras uttryck snarare återspeglar den fallne fiendens bild än det rena och heliga.