Framför alla andra människor, bör Kristi tjänare, som förkunnar den högtidliga sanningen under dessa sista dagar, vara fria från egenkärlek. Generositet borde vara naturlig för dem. De borde skämmas över handlingar mot sina bröder som bär en självisk prägel. De borde vara förebilder som gudfruktiga levande brev, som blir kända och lästa av alla människor. Deras frukt bör vara helighet. Den anda som de har bör vara raka motsatsen till den som de världsliga visar. Genom att ta emot de gudomliga sanningarna blir de Guds tjänare och är inte längre mörkrets barn och världens tjänare. Kristus har valt ut dem från den här världen. Den världslige förstår inte gudsfruktans mysterier. Därför känner han inte till de motiv som ger upphov till dem. Ändå har den ande och det liv som är i dem och som visar sig i deras himmelska samtal, deras självförnekelse, självuppoffring, felfria liv, en övertygande kraft som kommer att leda icke- troende fram till hela sanningen och till lydnad mot Kristus. De är levande exempel därför att de är lika Kristus. De är världens ljus och jordens salt och deras inflytande på andra är frälsande. De är (549) Kristi representanter på jorden. Deras mål och önskningar har inte fått sin inspiration från jordiska ting, de kan inte heller arbeta för vinnings skull eller möta en självisk kärlek för dessa mål och önskningar. Evig lön är tillräcklig för att uppväga varje jordisk lockelse. En uppriktig kristen kommer bara att arbeta för att behaga Gud och riktar sin blick enbart mot Hans härlighet och njuter lönen av att göra Hans vilja.