Många har sina hjärtan så starkt fixerade vid sina jordiska rikedomar, att de inte kan se fördelen med att samla skatter till sig i himlen. De inser inte att deras frivilliga offer till Gud inte berikar Honom, utan bara dem själva. Kristus råder oss att samla skatter i himlen. För vem? För Gud, så att Han skall bli rikare? O, nej! Hela världens skatter är Hans och himlens obeskrivliga härlighet och ovärderliga rikedomar är Hans och kan ge dem till vem Han vill. ”Samla er skatter i himlen.” (Matt. 6:20) Människor som Gud har gjort till förvaltare är så bedårade av den här världens rikedomar, att de i sin egoism och sina begär inte kan se att de inte bara berövar Herren Hans tionden och gåvor, utan också berövar sig själva eviga rikedomar. De skulle dagligen kunna öka sina himmelska rikedomar genom att utföra den tjänst som Herren har gett dem att utföra och som Han har utrustat dem med möjligheter att utföra. Mästaren vill att de skall vara vakna för tillfällen att göra gott och att själva använda dessa möjligheter, medan de lever, som hjälp till deras medmänniskors frälsning och för att påskynda Hans verk på dess olika områden. Därigenom gör de endast vad Gud kräver av dem. De ger Gud det som tillhör Honom. Många stänger lätt sina ögon och hjärtan. Annars skulle de se och lägga märke till bristerna i Herrens verk. Genom att hjälpa Guds verk till framgång skulle de minska sin jordiska tillväxt genom att minska (654) räntan eller kapitalet. Några känner att det som de ger till Guds verks främjande verkligen är förlorat. De anser att många dollar har försvunnit och känner sig missnöjda om de inte genast kan flytta dem så att deras jordiska rikedomar inte minskar. De är inskränkta och till och med skarpa i sitt sätt att behandla sina bröder och också de världsliga på. De har inga betänkligheter för att bedra för att kunna hjälpa sig själva och vinna några få dollar.