Många av dem som Gud har anförtrott rikedomar till tar inte hänsyn till att de arbetar mot sina egna eviga intressen genom att själviskt behålla sina rikedomar. Aposteln visar dem att genom att bli rika på goda gärningar arbetar de för sig själva. De samlar in i förråd till sig själva, ställer en varaktig skatt till himlens förfogande, så att de kan gripa tag i evigt liv. Genom att ge till Guds verks behov och hjälpa den behövande, utför de trofast det uppdrag som Gud har avsett för dem. Minnet av deras självförnekande och ädla, kärleksfulla handlingar kommer att skrivas ner i himlens bok. Varje rättfärdig gärning kommer att förevigas, trots att den som gör det inte själv lägger märke till att han har gjort något anmärkningsvärt. Om den dagliga vandringen hos dem som bekänner sig till sanningen var ett levande exempel på Kristi liv, skulle ett ljus (684) lysa fram från dem som ville leda andra till Förlossaren. Endast i himlen kommer de välsignade resultaten i form av andras frälsning och ett konsekvent, harmoniskt och gudfruktigt liv att bli helt uppskattade.