Jesus riktar denne unge mans uppmärksamhet direkt till bristen i hans karaktär. Han åberopar sitt eget självförnekande och korsbärande liv. Han hade lämnat allt för människors frälsning och han bad den unge mannen att komma och följa Hans exempel och försäkrade honom att han skulle ha sin skatt i himlen. Gjorde den unge mannens hjärta ett glädjesprång på grund av denna försäkrar att han faktiskt kunde få skatter i himlen? O, nej! Hans jordiska rikedomar var hans avgud. De fördunklade värdet av det eviga arvet. Han vänder sig bort från korset, vänder sig bort från Frälsarens självuppoffrande liv till den här världen. Han har en kvardröjande önskan om det himmelska arvet, men vänder sig ändå motvilligt bort från denna möjlighet. Det kostar honom en kamp att besluta sig för vad han skall välja, men till slut beslutar han sig för att låta sin kärlek till jordiska rikedomar finnas kvar.