Efter det att hans själviska hjärta hade fått del av skatten, vilken han inte alls hade gjort skäl för, begav han sig långt bort från sin far för att han t.o.m. skulle glömma bort att han hade en far. Han avskydde återhållsamhet och var helt besluten att kasta sig in i nöjen på det sätt han själv valde. Sedan han i enlighet med syndiga böjelser hade använt allt hans far gett honom, hemsöktes landet även hungersnöd och han fick uppleva stingande nöd. Då började han ångra sitt syndiga och utsvävande liv, ty han led stor brist och behövde nu de medel som han hade slösat bort. Han tvingades att gå från ett syndigt liv, styrt av egna böjelser, till den anspråkslösa sysslan att mata och vakta svin.