Om saker och ting hade lämnats att utvecklas mer helt innan man ingrep, kunde man ha skilt ut de ohanterliga och okoncentrerade och det skulle inte ha funnits en motståndsgrupp. Dessa borde alltid bli frälsta om möjligt. Församlingen kunde hellre ha plågats av mycket obehag och övat mer tålamod, än att ta till en hastig framstöt och framkalla en stridslysten anda. De som verkligen älskade sanningen för sanningens skull borde ha fullföljt sin kurs med Guds ära för ögonen och låtit sanningens ljus lysa fram inför alla.