När broder S tänker att en person har fel är han ofta alltför sträng. Han försummar att öva upp den medkänsla och eftertanke, som han skulle önska att man visade mot honom under liknande omständigheter. Han löper också stor risk att missbeöma och begå fel när han har att göra med sinnestillstånd. Det är det känsligaste och mest riskfyllda arbete, som någonsin har getts åt dödliga människor, att behandla själar. De som sysselsätts med detta arbete borde ha säkert omdöme och god urskillningsförmåga. Sinnets sanna oberoende är något helt annat än överilade tankar. Den egenskap hos oberoendet som leder till en försiktig och noga övervägd (105) uppfattning som man ber över, skulle man inte uppge utan vidare, inte förrän det ges tillräckligt starka bevis för att den är felaktig. Denna självständighet kommer att hålla sinnet lugnt och oföränderligt mitt bland de många villfarelser som råder. Den kommer att leda dem som har ansvarsfulla ställningar att noggrant se på bevisen från alla håll. De vacklar inte på grund av inflytande från andra eller från omgivningarna. De leds inte att dra slutsatser utan förnuftig och grundlig kunskap om alla omständigheter.