Herren visste, att det inte fanns någon säkerhet för Hans tjänare bland Israels barn. Han kunde inte anförtro honom åt det avfälliga Israel, utan sände honom iväg för att finna en asyl i ett hednaland. Han vägledde honom till en kvinna som var änka och som var så fattig att hon endast kunde upprätthålla livet genom den torftigaste tänkbara mat. En hednisk kvinna, som efter bästa förmåga levde upp till det ljus som hon hade, befann sig i en mer acceptabel ställning inför Gud än Israels änkor, som hade välsignats med särskilda privilegier och stort ljus, men ändå inte levde efter det ljus som Gud hade gett dem. Eftersom hebréerna hade förkastat ljus, hade de överlämnats åt mörker och Gud ville inte anförtro Sin tjänare till Sitt folk, som hade provocerat Hans gudomliga vrede.