Min unga Syster, du lever ett overkligt liv. Du kan inte upptäcka eller se någon välsignelse i någonting. Du inbillar dig problem och prövningar som inte existerar. Du uppförstorar små irritationer till förfärliga prövningar. Detta är inte den ödmjukhet som Kristus välsignade. Det är ett otillfredsställt, upproriskt, odotterligt missnöje. Anspråkslöshet är en dyrbar nådegåva, villig att lida i det tysta, villig att uthärda påfrestningar. Saktmodet är tåligt och gör allt för att vara lyckligt under alla förhållanden. Saktmodet är alltid tacksamt och skapar sina egna sånger om lycka och komponerar egna melodier i hjärtat. Saktmodet är villigt att utstå besvikelse och oförrätter utan att slå tillbaka. Saktmodet är inte detsamma som att vara tyst och tvär. Ett dåligt humör är raka motsatsen till saktmodet, eftersom det enbart sårar och utsätter andra för smärta och inte för med sig någon glädje till en själv.