Du sätter dig inte in i hur du kan göra andra lyckliga, dina ögon är inte öppna och försöker inte att se vilka små saker du kan göra, för att visa uppmärksamhet i det dagliga livet mot dina föräldrar och medlemmarna i ditt hushåll. Du har i alltför hög grad känt att det var värdefullt för dig att få isolera dig från familjen och ruva på dina olyckliga tankar och olyckliga erfarenheter och samla törne och gå omkring och såra dig själv med dem. Du ger dig hän åt drömmerier, vilket du måste sluta med. Du låter dina plikter vara ogjorda. Arbetsuppgifter som du borde utföra för att hjälpa andra, försummar du därför att du ger efter för dina egna olyckliga grubblerier. Du känner inte dig själv. Ta itu med dina uppgifter! Väck dig själv och ta tag i dina försummade plikter. Gottgör det förflutna genom framtida trofasthet. Ta itu med den uppgiften som finns framför dig. Genom att trofast utföra din plikt kommer du att glömma dig själv (331) och kommer inte att ha tid att grubbla och bli tungsint och känna obehag och vara olycklig.