Kora, Datan och Abiram
Genom Guds utnämning har dessa män anförtrotts särskilda hedersbetygelser. De har tillhört dem som tillsammans med sjuttio äldste gick upp till berget tillsammans med Mose och såg Guds härlighet. De såg det härliga ljus som täckte Kristi gudomliga form. Den nedersta delen av detta moln var ”som ett golv av safirer, likt själva himlen i klarhet.”. Dessa män var i närheten av Herrens härlighet och åt och drack utan att utplånas av den rena och (344) oöverträffade härlighet som återspeglades på dem. Men förändring hade infunnit sig. En frestelse, som först var liten, hade getts plats och när den uppmuntrades blev den starkare tills fantasin styrdes av Satans kraft. Dessa män vågade på grund av den mest obetydliga anledning att bli upproriska. Först antydde de och gav uttryck för tvivel, som snabbt drog med sig så många människor att de vågade gå ännu längre. Och då deras misstankar alltmer bekräftades av ett ord från en och ett annat ord från någon annan, när var och en gav uttryck för vad han tyckte om olika saker som han lagt märke till, började dessa vilseledda själar på fullt allvar att tro, att de hade en entusiasm för Herren i den saken och att de inte skulle ursäktas om de inte helt fullföljde sina avsikter att få Mose att se och känna den omöjliga ställning han hade när det gällde Israel. En liten surdeg av misströstan och splittring, avund och svartsjuka genomsyrade Israels läger.