I detta missnöje rådde större harmoni och enighet bland dessa främmande element än det någonsin funnits tidigare. Koras framgång med att vinna en större del av Israels församling över på sin sida fick honom att känna sig överbevisad om att han var vis och gjorde en rätt bedömning och att Mose faktiskt tillskansade sig auktoritet som hotade Israels framgång och frälsning. Han gjorde anspråk på att saker och ting hade uppenbarats för honom av Gud som hade gett honom bördan att förändra Israels ledning innan det var för sent. Han sade, att församlingen inte hade gjort något som var fel. De var rättfärdiga. Detta stora oväsen omkring den knorrande församlingen som drog Guds vrede över sig var endast en missuppfattning. Folket ville bara ha sina rättigheter. De ville ha ett personligt oberoende.