Om de som hade startat upproret hade ångrat sig och sökt Guds förlåtelse och bett Hans förorättade tjänare om förlåtelse, samtidigt som Mose satte Israels församling på prov, skulle Guds hämnd ha stoppats redan då. Men där stod Kora, upprorets ledare och hans sympatisörer, i sina tält som om de utmanade Guds vrede, trots att Gud aldrig hade visat vrede genom Sin tjänare Mose. Och ännu mindre handlade dessa upproriska män som om de nyligen hade ärats av Gud genom att tillsammans med Mose ha förts direkt in i Guds närvaro, och fått se Hans oöverträffade härlighet. Dessa män såg Mose, när han hade fått de andra stentavlorna och hade kommit ned från berget och hans ansikte strålade så starkt av Guds härlighet, att folket inte ville komma nära honom, utan flydde bort. Han kallade på dem, men de verkade förskräckta. Han visade upp stentavlorna och sade: Jag har bett för er och har vänt bort Guds vrede från er. Jag bad enträget om att mitt eget namn också måtte utplånas ur Hans bok om Gud ville överge och utplåna Sin församling. Se, Han svarade mig och dessa stentavlor som jag håller i mina händer är det bevis jag har fått för Hans försoning med Sitt folk.