Israeliternas historia visar oss den stora risken att bli bedragen. Många har ingen förståelse för det syndiga i sin egen natur och inte heller för förlåtelsens nåd. De befinner sig i sin syndiga naturs mörker, utsatta för frestelser och stor förförelse. De är långt borta från Gud, men trots detta känner de sig mycket nöjda med sina liv, medan Gud avskyr deras väg. Denna grupp människor kommer alltid att befinna sig i krig mot Guds Andes ledning, särskilt mot tillrättavisning. De vill inte bli störda. Tillfälligt känner de en egoistisk fruktan och har goda föresatser, ibland också oroliga tankar och ängslig övertygelse. Det finns emellertid inget djup i deras erfarenhet, eftersom de inte har den eviga Klippan som grund. Denna grupp människor inser aldrig nödvändigheten av det tydliga vittnesbördet. Synden förefaller dem inte så gränslöst syndig just därför att de inte vandrar i ljuset, så som Kristus är i ljuset.