Israels folk ansåg att Aron var en trevligare ledare än Mose. Han var inte så obeveklig. De menade att Mose visade en mycket dålig anda och de (342) sympatiserade med Aron, som Mose kritiserade så hårt. Men Gud förlät indiskretionen i Moses uppriktiga iver, medan Han ställde Aron till svars för hans syndiga svaghet och brist på renhet under pressande omständigheter. För att rädda sig själv, offrade Aron tusentals israeliter. Hebréerna kände Guds straff på grund av detta avfall, men efter kort tid var de på nytt fulla av missnöje och uppror.