Jag såg, att Syster B hade mycket att vara bedrövad över när det gällde det sätt på vilket hennes make hade behandlat henne. Hennes liv hade varit djupt olyckligt, trots att han hade möjlighet att göra henne lycklig. Det verkade som om hon var modfälld och alltför intensivt känna, att hon var försummad och oälskad av sin make. När han är borta känner hon sig nästan förvirrad och blir svartsjuk och misstänksam mot honom. Satan var närvarande med sina frestelser och hon såg på en del saker i ett starkt överdrivet ljus. Allt detta kunde hon besparats om bror B hade upprätthållit sin helgelse till Gud. Jag fördes ännu längre fram och såg, att han vandrade i otro och mörker samtidigt som han inbillade sig, att han ensam ägde det sanna ljuset. Ju mer han skiljde sig från Gud, desto mindre kärlek hade han till sina bröder och till sanningen.