I egenkärlek, självupphöjelse och stolthet ligger stor svaghet, men i ödmjukhet finns stor kraft. Vår verkliga storhet bevaras inte när vi tänker mest på oss själva, utan när Gud är i alla våra tankar och våra hjärtan brinner av kärlek till vår Återlösare och våra medmänniskor. Karaktärens enkelhet och hjärtats ödmjukhet ger lycka, medan inbilskhet för med sig missbelåtenhet, grämelse och ständig besvikelse. Det är när vi lär oss att tänka mindre på oss själva och mera söka att göra andra lyckliga som vi får gudomlig kraft.