Några kortsynta, oerfarna vänner kan inte, med sitt snäva synsätt, uppskatta känslorna hos en som har varit i nära harmoni med Kristi själ tillsammans med andras frälsning. Hans motiv missuppfattas och hans handlingar behandlas fel av dem som ville vara hans vänner, tills han, liksom Job, sänder upp den allvarliga bönen: Fräls mig från mina vänner. Gud tar Själv hand om Jobs situation. Hans tålamod har hårt prövats, men när Gud talar, förändras alla hans irriterade känslor. Det självförsvar som han kände var nödvändigt för att stå emot sina vänners dom, är inte nödvändig inför Gud. Han felbedömer aldrig. Han gör aldrig misstag. Herren säger till Job: ”Spänn bältet om livet som en man.” (Job 38:3) Och Job har knappt hört den gudomliga rösten förrän hans själ har böjt sig ned i en känsla av sin syndighet och han säger till Gud: ”Därför tar jag tillbaka allt och ångrar mig i stoft och aska.” (Job 42:6)