Den rättfärdige Job jämrar sig över sina plågor och försvarar sin egen sak då han blir orättfärdigt anklagad av en av sina tröstare. Han säger: Jag var ögon åt den blinde och (519) fötter åt den halte. Jag var fader åt den nödställde och den okändes sak redde jag ut. Jag krossade den laglöses käkar och ryckte rovet undan hans käkar.” (Job 29: 15- 17)