Egenrättfärdighet och köttslig säkerhet har slutit sig omkring er som en mur. Som en familj har ni egenmäktighetens och stolthetens ande. (527) Detta skiljer er från Gud. Det är ett fel, en brist som måste erkännas och övervinnas. Det är nästan omöjligt för er att se era fel och brister. Ni har för höga tankar om er själva och det är svårt för er att se dem och avlägsna dem, genom att bekänna era livs misstag. Ni har en benägenhet att rättfärdiggöra och försvara era vägar i nästan allt, oavsett om det är rätt eller fel. Ni bör föra era hjärtan nära Jesus genom ödmjukhet och bön och försöka lära känna er själva, medan det inte är för sent att rätta till det som är fel. Ni kommer att gå förlorade om ni inte vaknar upp och samarbetar med Kristus. Ni omsluter er själva med en kall och okänslig rustning. I era kontakter med andra finns det endast litet medkänsla. Ni lever för er själva, inte för Kristus. Ni är likgiltiga och obekymrade för andras behov och villkor, som är mer olyckligt ställda än ni själva. Runt omkring er finns det sådana som har en själslig hunger och som längtar efter kärlek som uttrycks i ord och handlingar. Vänlig förståelse och verkliga känslor av ett ömt intresse för andra kommer att ge era själar välsignelser, som ni aldrig tidigare har upplevt och som kommer att föra er i nära kontakt med vår Förlossare, som kom till världen för att göra gott och som vi skall efterlikna. Vad gör ni för Kristus? ”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Ty många, säger jag er, skall försöka komma in men inte kunna det.” (Luk. 13:24)